Sockenbiblioteken
1799	Startades sockenbibliotek i Kjula och Sundby i Södermanland, vilka vi räknar som de första "folkbiblioteken". (Motivering se Magnus Torstenssons artikel i vårt Medlemsblad nr 4/98.)
1800	I protokoll från samfundet Pro fide et christianimos omnämns ett barn- och sockenbibliotek i Lekeryds församling utanför Jönköping.
1826	På initiativ av Henry Brougham startades i England folkupplysningssällskapet "Society for the diffusion of useful knowledge".
1828	Avslogs motion om statligt stöd för inrättande av "lokalbiblioteker för allmänheten".
1832	F A Ewerlöf gav ut skriften "Om folkbildning". I huvudsak en översättning av Henry Broughams motsvarande skrift där det bl a ingår en beskrivning av utvecklingen av folkbiblioteken i England och Skottland.
1833	Bildades i Stockholm "Sällskapet för spridande av nyttiga kunskaper bland allmogen och de arbetande klasserna". Sällskapet började samma år ge ut publikationen "Läsning för folket".
1835	Bildades "Föreningen till spridande av nyttig folkläsning inom Karlstads stift". Enligt stadgarna skall föreningen utom att sprida folkskrifter även verka för inrättande av bibliotek. Inom tio år (1844) hade 38 av stiftets 42 pastorat bibliotek.
1836	Utgavs av ovanstående förening en "mönsterkatalog", "Förteckning på läse- och läroböcker för allmoge och olärde..." omfattande ca 150 titlar.
1842	Första folkskolestadgan. Innehöll bl a följande föreskrift om sockenbibliotek: "För underhållande av de i skolan förvärvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet av en sann kristelig bildning...åligge det prästerskapet att uppmuntra till inrättandet och begagnandet av sockenbiblioteker samt därtill tjänliga böcker föreslå."
1850-51	Avslogs motion om stöd för inrättande av sockenbibliotek.
1854	Lade P A Siljeström fram ett principprogram, "Om folkbildning utanför folkskolan". Dessförinnan hade han rest runt i England och USA för att studera hur man där utvecklat sina skolor och bibliotek.
1856-58	Även vid denna riksdag lades förslag om statlig stöd för skapandet av sockenbibliotek och även denna gång avslogs motionen.
1859	Gav Siljeström ut en förteckning över för sockenbiblioteken lämplig litteratur där ett 50-tal av de 270 titlarna är skönlitteratur.
1860	I Början av 60-talet började man utse folkskoleinspektörer. De hade en kontrollerande och rådgivande funktion och skulle i sina rapporter även ange om det fanns sockenbibliotek på orten, vad de har för böcker och hur mycket biblioteken anlitades. Under 1860-talet ökade antalet sockenbibliotek snabbt.
1866	Uppgick antalet sockenbibliotek i Sverige till 1 265 st.
1867	Tog Kungl Maj:t ett beslut, som innebar att kommunalstämman och inte kyrkostämman ansvarade för biblioteksärenden.
1868	Antalet sockenbibliotek i landet hade nu ökat till 1 437 st men flera faktorer, bl a Kungl Maj:ts beslut 1867 samt ökad spridning av andra skrifter, gjorde att kulmen nu var nådd och utvecklingen av dessa bibliotek avstannade.
1870	En kommitté av folkskoleinspektörer utarbetade en ny förteckning över för sockenbiblioteken lämplig litteratur.
1870-71	Fransk-tyska kriget innebar bl a att tidningsläsandet grep allt mer omkring sig samtidigt som sockenblbiotekens bokbestånd började anses föråldrade.
1878	Folkskoleinspektörerna kom med ytterligare en ny förteckning över lämplig litteratur för sockenbiblioteken. Denna innehöll lite mer skönlitteratur samt en del barn- och ungdosmböcker.
1880	Under 1880-talet är tillbakagången för sockenbiblioteken påtaglig. Många kommuner försålde sina sockenbibliotek på auktion.
<<	>>