Annan biblioteksverksamhet under 1800-talet
1798	Antog Uppsala läsesällskap "Reglor" för sin verksamhet. Flertalet läsesällskap i Sverige kom till efter 1820. Läsesällskapen vände sig i första hand till den borgerliga eliten och inriktade sig på att införskaffa tidskrifter och böcker för att hålla tillgängliga för sina medlemmar.
1845	På initiativ av läkaren Johan Ellmin startades Stockholms bildningscirkel. Denna första förening av detta slag vände sig i första hand till hantverkare och gesäller där arbetslösheten var stor efter skråväsendets avskaffande. Bildningsföreningarna (cirklarna) bedrev mötes- och körverksamhet, ordnade föreläsningar och skapade egna bibliotek.
1846	Startades det första fackliga biblioteket av Typografförbundet i Stockholm.
1850-60-talet	Ersattes bildningsföreningarna i många fall av "liberala" arbetarföreningar. Ofta var man i första hand en sjuk- och begravningskassa, men en del föreningar skapade även egna bibliotek. Liknande bibliotek uppstod på många företag under överinseende av företagsägaren.
1855	Startas "Läsestuga för arbetare" i Eskilstuna, som troligen var den första av sitt slag i landet.
1860	Detta år tillkom bl a Göteborgs stads folkbibliotek (donation Dickson), Adolf Fredriks församlingsbibliotek (det första av församlingsbiblioteken i Stockholm) samt Tunafors fabriks läse-bibliotek i Eskilstuna.
1880-90-talet	Skapades många socialdemokratiska (arbetarkommun) och fackliga bibliotek. Studentföreningarna Heimdal och Verdandi startades och man börjande bl a ge ut sina småskriftserier samt bistå föreningar och bibliotek med bokanskaffning. Folkskoleinspektörerna kom med förslag att skolbiblioteken skulle skiljas från sockenbiblioteken och man lade fram förslag om uppbyggnad av nya skolbibliotek.
1882	På initiativ av läkaren Anton Nyström startade Stockholms arbetarinstitut, som första föreläsningsförening, ett bibliotek. Man betonade vikten av självstudier för att komplettera kunskapsinhämtandet i samband med föreläsningsverksamheten. I Göteborg öppnades de tre första läsrummen för arbetare i anknytning till utskänkningslokaler (pengar från spritförsäljningen bekostade startandet av denna verksamhet - Göteborgsmodellen).
1891	Startades Stockholms arbetarbiblioteksförbund för att samordna arbetarbibliotekens verksamhet i staden.
1899	Började man ge ut Barnbiblioteket Saga, 22 häften om 48 sidor. En prenumeration kostade 2 kr.
1899-1900	Utkom "Föreningen Heimdals bokförteckning för svenska folkbibliotek".
1900	Skapades "Föreningen för folkbibliotek och läsestugor", som bl a arbetade på att inrätta läsestugor i Stockholm.
	Producerat av: Ingemar Rosberg ©
<<